Postkatten

Igår skickade vi iväg matte till postkatten för att hämta ut ett paket till mig.


Det var vår jamarfina ask som vi köpt av Wikki och som Wikkis stora matte har målat


Snälla Wikki hade dessutom lagt ner flera överaskningar i asken, titta vad mycket fint!

Det var en vit musling som Mårrgan genast provade, en myntaleksak med skojsiga snören och fjädrar, en fin duk och gottisar till matte


Här kattifierar Mårrgan duken och jag ger myntaleksaken en omgång.

Tack snälla Wikki!

I torsdags så kom postkatten med nya numret av Kattliv, och matte var lite sur när hon hittade det här när hon kom hem.

Det följde som vanligt med smakprov på torrisar och det fanns bara ett fåtal kvar i påsen..... Postkatten måste ha varit hungrig...


Tidningen såg ut så här.

Matte var egentligen inte sur på oss utan på Kattliv som gör samma sak varje gång. Nu är vi (läs postkatten) försiktiga och brukar aldrig förstöra tidningen när vi är ute efter de gottiga proverna. Det är dessutom ok att vi äter sånt, men det är många katter som inte får äta vad som helst pga hälsoskäl. Matte tycker Kattliv borde lägga tidningen i en papperspåse eller liknande som är lite mer skyddande än en tunn plastpåse som bara behöver en lätt klorispning för att enkelt öppnas.

Sen måste jag berätta att jag har fått en Solskens Picnic award av vår söta kompis Kjelle Bus
Vi har fundilerat länge på vilka vi skall ge den vidare till, men det var så jamarns svårt så den här gången bestämde vi oss för att ge den till alla våra kompisar, både katter och tvåbeningar.
Nu när det är så fint väder passar vi på att bjuda alla vi känner på picnic. Det finns massor av gottigt både för katter och tvåbeningar och det blir lekar till sena kvällen.
Välkomna!

Klippta klor och sårad matte

Hallåjam!

I 3 års tid har jag jamat ifrån till matte att nån kloklippning på mig det kan hon bara drömma om.
Men i fredags, kan ni tänka er vad hon gjorde? Jag låg och myste bredvid henne i soffan och helt utan förvarning så lyfte hon upp mig och innan jag hann reagera hade hon klippt klorna på ena framtassen. Får man göra så mot sin katt? Men den andra tassen kunde hon glömma jamar jag bara!

Så här såg matte ut efteråt.....

Nä, jag skojar bara! *fnissjam* Ja inte om kloklippningen, men inte skulle jag göra illa matte inte!

Så där såg matte ut när hon kom hem från jobbet i onsdags, dessutom hade hon ca 10 plåster till under tröjan.
Hon hade varit hos sin stickis och tagit bort små utväxter, inga farliga utan bara såna som hon tyckte var i vägen.

Idag har de hållt på och grejat på vår innergård, så vi har haft tassarna fulla att hålla koll på dem. Här har Bosse tagit en paus, men jag och Mårrgan håller koll

På rymmen

Igår var vår matte på rymmen och hälsade på söta Stationskatterna och deras matte Karin.
Vi hörde att de först var på restaurang och smaskade i sig massor av läckerheter innan de gick hem till Stationskatterna.
Men tror ni de tog med sig någon kittybag till dem?

Har du inget ätbart med dig?


Inte ens en ynka gottis?

Vi får skamset erkänna att vår förvirrade matte hade glömt ta med sig gottisar, men som tur är så är Stationskatterna riktiga gentlekatter så de förlät matte och hon fick gosa med dem alla tre.
Matte hälsar och tackar så mycket för en jättetrevlig dag!

Sen skall vi visa något som vi gärna hade velat ha i påsk - har ni sett ett sånt här påskris förut?

Tänk om man hade fått ett sånt här hemma *drömmer*
Varje år ordnar vår kommun ett sånt fint påskris här i staden.

Tass på er!

Tråkdag

Hallåjam!
Vi måste börja med att tacka alla som gratulerade oss och som kom på vårt party!
Mjausingen vad skoj vi hade!



Äntligen har det blivit lite varmare ute och det innebär att alla skojsiga insekter vaknar till liv och fjäderkotletterna börjar bygga bo.
Här sitter vi och spanar för fullt.

Matte brukar tyvärr inte uppskatta lika mycket som vi när det kommer in diverse flygfän, men lite får hon tåla tycker vi.

Annars har det inte hänt så mycket här. Matte har varit lite nere för en arbetskamrat vandrade oväntat över regnbågsbron för nån vecka sen och idag fick hon veta att ännu en arbetskamrat vandrade över i helgen. Båda två var väldigt omtyckta och bara drygt 50 år.
Så ikväll tänder vi ett ljus för dem

Vila i frid Stefan och Mats! Ni fattas oss!

Party!

Hallåjam, Mårrgan här

Idag fyller jag och brorsan Bosse 3 år. Visst är man en stor kille när man är 3 år? Så nu hoppas vi slippa höra Alice kalla oss för småkillarna hela tiden. *mutter*

Ni kommer väl på vårat party idag? Vi firar mig och brorsan och även Alice som fyllde 6 år i förrgår. Alla partysugna katter med gladsvansen i givakt är hjärtligt välkomna!


Det kommer finnas tårta


Massor av räkor


Strömming


goda tilltugg


Niptinies (det finns krongrädde för de yngre)


Förrådet av dreamisar är ordentligt påfyllt


Det kommer även att finnas en fiskdamm och andra skojsiga lekar


Kattlimmon och kattikoptern står redo hela dagen och kvällen/natten för att hämta alla partysugna katter



Nu skall jag gå och ta en kattlur med Bosse och Alice innan gästerna kommer

Hemflyttelsedag och födelsedag

Idag är det min hemflyttelsedag! Det är hela 4 år sen jag flyttade hem till matte.
Eftersom vi inte vet riktigt när jag fyller år eller hur gammal jag är (jag var ca 2-3 år när jag flyttade hem) så har vi bestämt att vi firar min hemflyttelsedag och födelsedag på samma gång. Så idag fyller jag 6 år! Hurrjam för mig!
Jag fick lite dreamisar till frukost redan, sen har jag fått lite mer ikväll och nu tänker jag ägna resten av kvällen åt gos.

Men först måste jag jama att på torsdag den 27/3 så fyller småkillarna 3 år så vi tänkte fira oss alla 3 och ha party på torsdag.
Matte har lovat att fixa massor av gottisar och annat smaskigt och gå och lägga sig tidigt så vi får vara ifred. Kattlimmon och kattikoptern står redo att skjutsa alla gäster som vill komma. Ni kommer väl?
Vi ses på torsdag!

Snart 4 år

Snart har jag bott hos matte i hela 4 år. Jag har legat och fundilerat lite över det den sista tiden och tänkte att jag skulle visa er hur jag bodde innan jag kom till Södertälje katthem och sen till matte. Ni kan läsa här vad jag jamade om min bakgrund när jag var bloggkatt på katthemmet, min berättelse börjar den 8/2 2010
Matte går varje dag förbi området där jag bodde när hon skall till det där jobbet, så jag gav henne uppdraget att ta lite bilder.


Längs den här vägen går matte. Till höger på bilden skymtar en stor väg och en skola på andra sidan och till vänster en bensinstation.


Här syns vägen och skolan lite bättre. Det var på taket till en av småbyggnaderna runt skolan som jag bodde och även födde mina ungar. Men en dag trillade en av ungarna ner och det kom en tjej med bur och tog Malle med sig, så då bestämde jag mig för att flytta. Jag tog ungarna en och en i munnen och sprang över den stora vägen. Just där är det 3 filer åt varje håll och jamarmycket trafik, så det var på katthåret att jag tog mig över helskinnat!


Mellan bensinstationen och den stora vägen finns det en gångväg


Följer man den korta gångvägen så är det buskar på båda sidorna. Man ser det inte nu men när det inte är vinter så är det ganska täta buskar som man kan gömma sig ordentligt i. Men tittar ni i mitten av bilden ser ni att det går en väg till tvärs över som gångvägen försvinner under. Hela området är omgivet på alla 4 sidor av väldigt trafikerade vägar.
Jag förstod att det var ett farligt ställe att bo på, men jag hade ingen annanstans att ta vägen. Några dagar senare lurade tjejen som hade tagit Malle med sig in mig i en bur med hjälp av mat. Jag förstod det inte då, men det var det bästa som kunde ha hänt. Jag tror inte att varken jag eller ungarna hade överlevt särkilt länge om vi hade bott kvar där.

När jag kom till katthemmet så var de visserligen jättesnälla och jag fick mat och slapp frysa och fick tillbaka mina ungar, men eftersom jag träffat så många elakingar som hemlös så vågade jag inte lita på någon. Det tog många månader innan de på katthemmet kunde röra mig utan att jag fräste, klöste eller bet. Men har man blivit sviken så många gånger som jag blivit så tar det tid innan man vågar lita på andra igen, oavsett om man är en katt eller om man är en tvåbening. Nu hade jag sån jamartur att jag hamnade på just Södertälje katthem som har en no-kill policy och som ger alla katter en chans oavsett hur lång tid det tar. Många katthem avlivar skyggisar som mig för att de anser att vi är hopplösa fall. Även länsstyrelsen vill avliva såna som mig för att de dömer ut oss.
Men tjejerna på katthemmet gav inte upp och så småningom började jag inse att de var kanske inte så tokiga ändå och att få klappar är riktigt mysigt... :)
Jag trivdes riktigt bra på katthemmet, men det är ju ändå inte samma sak som ett riktigt hem. Så när matte var där och tittade efter en ny kompis till hennes Wilma så tog jag mod till mig och jamade bestämt till matte att jag ville flytta hem till henne. Som tur var så lyssnade hon. :)



Wilma var inte så överförtjust i början, men efter ett tag blev vi jamarbra kompisar

Året efter flyttade småbrorsorna in, men för drygt ett år sen gick tyvärr Wilma över regnbågsbron. Jag är så otroligt tacksam för Södertälje katthem som gav mig en chans och för mitt nya liv jag har fått hos matte. Jag önskar bara att alla katter som råkar illa ut kan få samma chans och inte bli utdömda för att de är skygga!